Fantastisk glass utan socker och laktos

- Stackars Mio, får han inte äta glass i sommar?

Joserru, det får han visst det. Ni behöver inte oroa er. Fantastiskt god glass får han, och vi. Provade häromdagen ihop ett eget recept och det blev hur gott som helst.

Tänk om jag kunde få berätta för hela världen hur goda saker det går att göra utan massa socker och grädde och tillsatser. Men nu får ju DU veta iallafall!

Såhär gör du:
Mixa ihop fryst mango, lite fryst blåbär, två bananer och en avokado. Smaksätt med äkta vaniljpulver och honung. Om du vill kan du ha i lite soja- eller rismjölk. Ställ in i frysen tills du får den konsistens du vill ha.

Vi la sen ner glassen i glutenfria rån men det går ju lika bra att äta i skål. Vi krossade dessutom lite nötter och la på.

Nästa gång ska jag prova att göra chokladglass.

Sockerfria, apgoda chokladmuffins

Det är inte SYND om mig!

När jag berättar för folk att jag är en vegetarian som inte äter socker, laktosprodukter, tillsatser eller gluten så är första reaktionen nästan alltid:

- Men stackare, du kan ju inte äta någonting.

Jo, det är precis det jag kan. Jag kan äta alla de naturliga, härliga, hälsosamma råvaror som naturen skänker mig. Och jag kan göra så fantastiskt goda muffins som, som en bonus, varken innehåller laktos, gluten eller tillsatt socker. Det är så roligt att improvisera fram ett recept och sen få kicken (istället för sockerkicken) av att det blir helt sanslöst gott.

Och nu kan ni det också få den, för här är receptet!

Det här behövs (jag brukar göra dubbel sats, det blir 12 muffins):
200 gram mandlar
2 tsk kanel
1 msk kardemumma
Lite äkta vaniljpulver
1 tsk bakpulver
En halv dl kokosfett (om du vill kan du ta bort hälften och ersätta med rapsolja)
En halv dl agavesirap
2 ägg
Lagom mycket kakao (Jag tog fem matskedar och mina fick ordentlig chokladsmak)
Smet (valfri):
Två bananer
3 msk kakao
1 tsk vaniljpulver

Såhär gör du:
Mixa mandlarna så det blir till smuligt mjöl. Blanda med bakpulver, kakao, kanel, kardemumma och vaniljpulver. Häll i smält kokosfett och agavesirapen. Vispa ägget och rör ner det i smeten.
Klicka i muffinsformar så det täcker botten
Mixa banan, kakao och vanilj till en smet. Klicka på smeten i de halvfyllda formarna och lägg sedan i resten av muffinssmeten. Lägg ytterliggare lite smet på toppen. Grädda i typ 15 minuter i 200 grader.

En ny vän i Barcelona

Solen lyser mig i ögonen när jag spanar upp mot Columbusstatyn. Några stora lastfartyg ligger ute till havs. 
Så plötsligt svänger taxin vänster upp på Las Ramblas och solen försvinner bakom husen. Det blir skugga och mörkare. Det är februari och våren har ännu inte kommit till Katalonien.
Ikväll ska jag till Camp Nou för att kommentera Barcelona mot Valencia.

Taxin släpper av mig. Vi stannar mitt på gatan. Bilarna bakom får vänta, men ingen tutar. Jag kliver in på hotellet som ännu inte kan ge mig något rum, jag är för tidig. Jag slår mig ner vid en av lobbyns datorer gör en kartsökning på: Barcelona, restaurant, vegetal. 
Jag memorerar hur jag ska gå och ger mig av med riktning Placa de Catalunya. När jag passerat operan viker jag av höger. Efter ytterligare ett gathörn dyker restaurangen upp. Jag är framme.

Jag kliver in och ser mig omkring. Lokalen är avlång, jag går en bit in, bort från fönstren och slår mig ned vid ett bord. Borden, både korta o långa, låga och höga, är enkelt dukade med röda servetter. Belysningen dämpad. Det känns rätt direkt.

En servitör kommer fram. Jag laddar för att avfyra hela mitt spanska ordförråd.
- Solo comidas vegetal aqui?
- Si, si. No carne. No pez. Solo vegetal y solo organico.
- Ah! Muy bien! Yo qiero (pekar lite) menu del dia.
- Si.. (kyparen skrattar) Inglés?

Det finns en riklig salladsbar med grönsallad, tomater, quinoa, ruccola. En rad salladsmixer och bröd med olika dipsåser.
Det blir sallad och soppa, en len, härlig, championjonsoppa till förrätt. När jag har ätit klart förrätten går jag själv till köksdisken för att hämta huvudrätten. Det finns 4-5 rätter att välja bland. Jag väljer en röra av kikärtor och spenat med ris. Den smakar strålande bra.

Jag tar mitt vattenglas i handen och lutar mig tillbaka. Det ligger ett lugn över lokalen,  Las Ramblas stress är långt borta. Lokalen är varm och jag upptäcker att jag trivs här. Jag är ingen främling här. Här finns en familjer med småbarn, här finns äldre par, här finns två unga polare som sitter mittemot varandra o äter.
Jag hör spanska, amerikansk engelska och franska. Men här inne har vi alla något gemensamt, vi är alla här för att vi bryr oss om vad äter. För att vi vill ha bra mat. För att vi bryr oss om oss själva. För att vi vill må så bra som vi bara kan.

Jag reser mig och tar på mig jackan och betalar i kassan. Jag säger ‘Hasta Luego’ och menar det. Det känns, på allvar, som om jag träffat en vän.

Restaurant Organic ligger på en parallellgata till Las Ramblas. Du hittar mer info på deras hemsida, www.antoniaorganickitchen.com‎.